När polisens eget fackförbund får frågan om vilken enskilt beslut som är viktigast för den framtida polisen pekar ordföranden Lena Nitz på behovet av en ny akademiserad utbildning.
Det kallas polishögskola i dag, men poliseleverna får inga akademiska poäng för sina studier. Däremot får de studieskulder. Polisförbundet är långtifrån ensamt om att kräva en mer kvalificerad utbildning för ordningsmaktens män och kvinnor. En utredning med samma slutsatser ligger och samlar damm på justitiedepartementet.
Riktningen mot professionalisering och specialisering fick en skjuts framåt inte minst när Växjö universitet fick uppdraget att driva den tredje svenska polisutbildningen. Och kraven ter sig befogade. Polis ter sig i dag som varande ett samlingsnamn för en rad olika uppgifter inom en och samma brottsbekämpande organisation. Uttryckande poliser behöver i vardagen språkkunskaper och kännedom om historiska eller religiösa frågeställningar. Ur rättsäkerhetssynpunkt är språkkunskaper av central betydelse när utredaren skriver förhören som ingår i en förundersökning.
Men när Rikspolisstyrelsen fastställer de formella antagningskraven till polisutbildningen väljs den motsatta vägen. I likhet med Försvarsmaktens nya krav på soldater är det fråga om en sänkning av kompetenskraven. Från ett jämställdhetsperspektiv ter det sig rimligt att de fysiska kraven på en polisaspirant är lika för män och kvinnor. Här ska dock jämställdheten öka genom att kraven på männen sänks. Då hör det till saken att de ofta uppmärksammade fysiska testerna inte alls kräver att aspiranten är någon elitidrottsman. Två kilometer löp
