Kulturnattens konkurrens om uppmärksamheten är hård, så det gäller att synas. På Smålands museum slår man till och öppnar två utställningar samtidigt. Dels Lena Håkanssons textilutställning Jag är lycklig och dels Agneta Flocks pappersutställning I det blå. Det blir två sevärda vernissager, med flera beröringspunkter men också vitt skilda uttryck.
Agneta Flock visar precis som Lena Håkansson textila verk, men att kalla hennes del för textilutställning vore fel. Här handlar det framför allt om att göra bilder av papper, något som Flock behärskar till fullo. Att det överhuvudtaget rör sig om papper känns först overkligt, eftersom bilderna med sina detaljerade motiv vid en snabb blick mest liknar akvareller. Man får gå mycket nära och knappt ens då kan man uppfatta de klippta kanterna. Motiven, vars ram utgörs av papperets ytterkant, är ofta klippta i ett enda stycke, vilket förstås bidrar till svårighetsgraden.
Agneta Flocks bilder är till stor del illustrationer ur böcker, och påminner i stilen en hel del om träsnitt och linoleumtryck. Med sina organiska ornament anknyter de både till kurbitsmåleriets dekorativa tradition och jugendtidens stiliserade illustrationer. Motiven har dessutom stark anknytning till den nordiska folktrons berättelser, vilket ytterligare förstärker det narrativa intrycket.
Sättet att arbeta med papperet anknyter dock mer till Japanska traditioner, och inte helt oväntat har Agneta Flock tagit upp denna motivvärld också. Dessa bilder känns verkligen mycket österländska.
Men de bilder jag själv fastnar för är de lite friare verk
