En fläkt från 1800-talets wienska danssalonger sveper in i Växjö konserthus. Det är Nyårskonsert med stadens egen Musica Vitae som i samspel med blås och slagverkare från när och fjärran bjuder på glada, mjuka och fartfyllda tongångar från Strauss-eran.
Något tryckt program för kvällen finns inte, utan en kort muntlig presentation av tretton nummer ges av Maria Rydholm innan allt börjar med Ouvertyren till Indigo av Johann Strauss d.y. Sen varvas hans musik med brödernas, Joseph och Eduard, och faderns, Johann. Och självklart wienervalsens skapare Joseph Lanner. Från orkestern, av behändigt format om tjugoåtta musiker, kommer läckert preciserat spel, framplockat utan taktpinne av gästande Rainer Honeck, konsertmästare vid Wienerfilharmonikerna. Från nästa programpunkt Egyptisk marsch är han Stehgeiger (vackert ord!), alltså han leder orkestern medan han, ofta vänd mot publiken, spelar själv (jo, musikerna känner lyhört in hans kroppsspråk). Och när inte stråken frambringar sköna toner ur strängarna på en Stradivarius från 1714 är den stundtals taktpinne. Så susar de in så lätt, några steg hörs inte trots höga klackar på damens sidenglänsande skor. Dansarna Helena Franssonoch Tobias Wallin är bekanta för publiken från Tango Nuevo med Musica Vitae i höstas. I cerise, glitter och svart görs oerhört eleganta vändningar i valsen Die Romantiker. Riktigt stiligt! Den där nackhållningen hos damen ter sig stereotyp, men den står väl i regelboken, förstås? Till svepande vitglittrande tyg klingar senare broder Josephs hemlängtande molltoner i Aus der
