Den 17:e december 1981 spelade Sågskära sin första konsert på Smålands museum. 30 år senare spelar de sin sista. Traditionsenligt bjuder folkmusikerna in till julkonsert och minnesvärda ögonblick.
I ett dokument i datorn försöker Magnus Gustafsson samla Sågskäras starkaste minnen. Det är en utmaning. Under folkmusikgruppens 30 år har otaliga låtar och konserter spelats. Gruppen har blivit en symbol för sydsvensk folkmusik, för Värendsmusiken och för Värendstrumman – en trumma som gjorts efter en välbevarad förlaga från Värend.
– Vi kom ganska snabbt in på den äldre folkmusiken från medeltiden, även om vi har blandat upp den, säger Marie Länne Persson som tillsammans med Magnus Gustafsson är de som varit med från starten.
– Det är ett klangigt sound med tuffa melodier. Vi har lagt stor vikt vid det rytmiska.
Förutom gruppens nuvarande sex medlemmar gästspelar ett tiotal gamla medlemmar och vikarier under helgens konserter. Bandets totala antal medlemmar är däremot svårt att avgöra.
– Tidvis har gruppen flutit ut och det är svårt att säga vilka som varit med och vilka som stått vid sidan. Fast det spelar inte så stor roll, säger Magnus Gustafsson.
Sågkära har snarare varit som en familj. Korröfestivalen har varit deras näste och deras typiska sound har befruktat sig.
– Vi har sett att det har knoppat av sig och dyker upp lite här och där, säger Marie Länne Persson. Just i år kände jag tydligt att det kom in ny energi som för musiken vidare.
Men det är inte bara tryggheten i att musiken är fortplantad som gör att de bestämmer sig för att sluta. Framför allt handlar det om logistik och möjligheter.
